Gryning med dimmor Brobykärret
Vintern återkommer illa kall och draperar landskapet i vit
frostdräkt. Från mulna moln med minus 6 grader klarnade natten och den diffusa
månen framträdde på sin nattvandring med Jupiter som följeslagare och köldaktierna
rasade till -17.
Morgonen randades med klar himmel och med telet i handen ger
jag mig iväg ner till brevlådan som ruvar på morgontidningens kalla nyheter.
Gryningens morgondimmor
vilar
över kärret, och den lilla
bäcken ligger frusen – en isgata ut i den frusna våtmarken.
Nattens spårstämplar avslöjar djurens aktiviteter – det som
verkar dött och livlöst sjuder av nattlig aktivitet.
Djurens vägar och bakom buskarna rusar E4:ans trafik
Björkens smågrenar hänger som ett flor upplyst av de tidiga
solstrålarna just från den gren jag tänkt såga ner. Kanske detta är naturens
underbara sätt att vädja om fortlevnad och inget sätt kan väl mer appellera
till en skönhetstörstande naturfotografs känslig sinnen. Den skuggar, tänker
min odlarsjäl och skjuter beslutet om avverkningen till barmarkstid – jag kan
inte sätta sågen i detta konstverk.
Frosten lyser som guld i motljuset
Redan märks att det blivit ljusare men solen tar ändå
lugnande lång tid på sig att stiga över granhorisonten vilket låter den hugade
fotografen botanisera bland dikeskantens kristalltyngda vinterståndare.
De torra stråna uppvisar bissara och vackra mönster - naturens egen konst högst
förgänglig
De
böjer sig taggigt tyngda mot skuggornas blå i det varma morgonljuset.
Det känns lyxigt att per fot komma ut i allt detta vackra – bara att stiga ut genom
dörren och lyfta kameran.
Ljuset förändrar sig hela tiden under morgonen och skapar nya motiv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar