Att sitta uppe på nätterna är min passion denna tid på året. Igår tog jag fram guitaren och försökte återuppleva Paul Simons tolkning av låten Anji en instrumental komposition av Davey Graham, och när klockan närmade sig halv två tittade jag ut och såg ljusningen på himmelen bakom den stora eken där dimmorna lekte tafatt i morgonfukten.
Gårdseken i den bleka gryningen
Det lovade gott så jag ställde klockan på tre – en halvtimme innan solen skulle gå upp. Det kändes lite tidigt när den väl ringde men ljuset var fantastiskt med en rodnande himmel och stigande dimmor. De höjer sig alltid före soluppgången och sveper in landskapet på ett trolskt sätt.
Kajorna för liv kring knuten och ungarna vår ute och vinglar i nyfunnen glädje, överallt ser jag dem på åkrar och fält ivrigt sökande efter något att äta. Jag åker en sväng upp längs Gnesta vägen där gryningsljuset förebådade en snar soluppgång och letar mig fram på små grusvägar.
Hundkäx vid vägkanten
Spindelväven klär in alla vertikaler
Vägkanterna fyllda av daggfuktiga hundkex och spindelväven hänger droppfyllda mellan stänglarna. Jag är först på plan vilket innebär fördelen att alla djur ännu inte är bortskrämda av tidiga arbetsresenärer. Rådjur, dovhjortar och älgar visar sig överallt det gäller bara att få dem i rätt ljus. Televerkets favoritfågel – Ringduvan - sitter och pickar grus annars är det mest kråkfågel som syns längs vägarna.
Mjölkkorna råmar i gryningen
Korna ligger och idisslar eller står råmande i väntan på morgonmjölkningens förlösning och solen stiger nu upp bakom barrskogshorisonten. Sverige är fantastiskt dessa tidiga juninätter i soluppgången och man ångrar aldrig lite förlorad nattsömn.
Dovhjorar - vanligare än rådjuren nu
En flock av de talrika dovhjortarna reser sig och kliver upp på en gräskulle mot en solbelyst granskogsfond.
Jag lyckas få en älg i motljus och när den slutligen ger sig av står röken som vita moln ur näsborrarna när den drar iväg över de daggvåta fälten.
Älgen springer slutligen iväg
Jag lyckas få en älg i motljus och när den slutligen ger sig av står röken som vita moln ur näsborrarna när den drar iväg över de daggvåta fälten.
Speglande blankvatten
Vid sjön där den nya bastubåten ligger förtöjd sitter en ensam skräntärna på vår nivåsten som visar hur vattendjupet förändrar sig under säsongen. Skräntärnorna häckar ute vid kusten men flyger ibland långt inåt land för att fiska.
Den försiktige smygaren - gnagarnas skräck
En morgontidig katt sitter och spanar i en dikeskant men slinker undan när jag passerar och väl hemma känner jag mig nöjd med morgonen och är lättsövd och snarkar till långt in på förmiddagen – välförtjänt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar