Transträck mot Billingen


tisdag 5 februari 2013

Is och örn


Nätter av kyla och dagar av tö, så har det varit ett tag nu. Isarna tjocknar på nätterna och fräthålen växer på dagarna. Sångsvanarna har återkommit till kärret och jag hör dem där de ligger i den öppna strömfåran som endast fryser till under de riktigt kalla järnnätterna. Jag har väntat på en morgon med lite molnbildning för att fånga morgonljuset när solen belyser molnen underifrån och bäddar in hela bygden i ett rosa skimmer.

    Månen tar natten med sig mot skogshorisonten...

    ...och solljuset speglar sig i öppna vattnet och nattgammal is

    Infrusna grässtrån oåtkomliga för allt utom kameran
 
Isens variationsrikedom upphör aldrig att förvåna, infrusna grässtrån bildar mönster, och öppna småhål där nattfrosten ligger som ett kristallgitter nyfruset och skört. Jag går med blicken riktad ner och ser var jag sätter fötterna då jag i det indirekta synfältet ser något som rör sig.

    Det är så här man gärna vill se den
 
Jag slänger upp telet mer på reflex och lyckas fånga havsörnen som kommer flygande mot den röda morgonhimlen. Den söker av åfåran där änderna ligger och är denna tid en nästan daglig upplevelse.

   Jakob med yxan i högsta hugg

Senare i veckan går grannens grabb Jakob och jag ner och drar ut en död dovjort som i sitt andra ”liv” får tjänstgöra som fågelmiddag, allt enligt naturens princip  - "den enes död den andres bröd", även om hjorten är av högst karnivort slag.

    Isformationer över rinnande vatten

    Frusna bubblor

    Som konstglas ner mot vattnet...

    ...och mot himlen

Vi botaniserar oss hemåt med näsorna nära marken och studerar alla fantastiska isformationer som vårt eget lilla dike producerat. Ett universum i miniatyr med närmast fraktallika mönster.

    Naturens förgängliga etsningar
                       
När jag två timmar senare tar kikaren och från brevlådan blickar ut mot åtelplatsen ser jag redan en örn sitta där omgiven av de skränande skator och kråkor som alltid är först på plats.

    Men vad är detta, kan någon gissa? Det går bra att lämna kommentar men jag lovar ingen vinst utom den kluriga äran – svaret kommer om några dagar.

I skrivande stund vet jag inte hur tillåtet det är att lägga ut åtlar, men hjorten lade sig till sista vilan uppe hos grannen till ingen nytta så allt jag bestod med var en förflyttning på några hundra meter dessutom på min mark. Om det nu skulle vara förbjudet så är det mig ett kärt brott – mot myndigheters dumheter kämpar vi alla förgäves, och jag hjälper hellre hungriga fåglar än följer stelbenta regler.

2 kommentarer:

Anonym sa...

hm.. kan det vara ett fruset kärr/strandkant med gräs?

Anonym sa...

nä förresten..kan det vara din gräsmatta?