Nu blommar löken

Många av vårens tidiga växter förutom sipporna är lökväxter och har all näring lagrad i löken vilket ger en snabb start på blomningen. 

 

Vitsippan i lätt motljus vilket gör att skuggorna från de gula ståndarna avtecknar sig mot de vita petalerna och får stjälkhåren att lysa

 

 Blåsipporna i skugga gör att färgerna framträder mjukt mot de bakomliggande blomtrasslet

De poppar upp lite varstans och sprider sig villigt i rabatter och gräsmattor. Lökväxterna utgör också viktig näringskälla för nyvakna insekter vid sidan av den rena glädjen av att se dem.

Tulpanens gula mitt ligger förskjuten från centrum så att det röda bladet bildar en diagonal genom bilden

När man fotograferar växter är det en fördel att komma ner på samma nivå, uppifrån perspektivet gör att man liksom fjärmar sig från motivet och får marken som bakgrund och den är inte alltid den vackraste bildlösningen. Så ner på magen bland stickor och strån. Just de sistnämnda är ofta ett problem och det är en fördel att kontrollera skärpedjupet för att avgöra hur mycket av de ofta skarpt lysande fjolårsstråna som kommer med på bild. De har en förmåga att lysa ilsket vitt och störa en annars vacker bakgrund. 

 

Vårstjärnans blommor hänger ner mot en oskarp bakgrund av gröna blad och en gul Svalört, här får man vara noggran med bländaren så bakgrunden inte blir för skarp - använd skärpedjupsknappen eller ta fler bilder och jämför

 

För makrofotografen öppnar sig en hel värld där nere bland tuvorna och man kan ägna timmar åt att söka motiv. Just komponerandet är det viktiga, ändra vinkel för att få bort störande element i bakgrunden, prova olika bländare för att hitta rätt skärpedjup och laborera med skärpa och utsnitt.

 

Den outslagna proslinshyacinten överst med det gröna bakom själva blomman och nederst lite förskjuten för att få bättre balans mellan bildelementen
 

 Krokusen i extrem närbild där pistillens gula diagonalar upp mellan kronbladen, man måste inte redovisa hela växten för att skapa en bild

Att fotografera är ett sätt att fånga den flyktiga vårens själ för bevarande till mörka vinterkvällar och kanske också ett sätt att minnas var man stoppat ner alla lökar på hösten, vilket är så lätt att glömma.