Vårens flyktiga tid

Tiden går fort när man har roligt och njuter säger man.  Det är samma känsla varje år det här med vårens hastiga uppdykande och förändring. Det var inte länge sedan jag gladdes åt de första Tussisarna och nu har björken slagit ut och fler följer efter i snabb takt. Det är svårt att ta in allt när varje dag bjuder på nya upplevelser. 

    När björkens löv är som musöron slutar tjädern att spela sägs det

 

Fåglarna som varit borta hela vintern dyker upp i tät följd. Plötsligt en dag satt den svartvita flugsnapparen i äppelträdet och igår såg jag de första svalorna balansera på sin telefontråd. Grågässen flyger in i par för bete under ljudligt kacklande men sångsvanarna har sedan länge tystnat och tranorna hörs bara ibland, häckningen kräver viss diskretion Det är alltid mycket svårare att avgöra när något saknas än det omvända. Kärrhöken stryker kring på v-ställda vingar och det har rapporterats både grönbena, skogssnäppa och brushane från den krympande Sätterstamaden av de som har tubkikare att skåda med.

    En blyg kotte tittar fram

   Vankas det mat tro?

Runt stugknuten har två igelkottar dykt upp från någon av trädgårdens alla skrymslen och de kliver ogenerat omkring i rabatten när jag står och hugger ved. De får lite hundmat men inte någon mjölk som alls inte är bra för små kottar. De slukade med god aptit mitt bläckfiskrens men äter annars maskar och sniglar och snäckor, en riktig städpatrull i trädgården.

   Tussilago i kvällens sista ljus

Tussilagona har gått i frö och sträcker sig på långa stjälkar med vemodigt böjda huvuden, och snödropparna böjer sig också frötyngda i gröna bågar. Alla de tidiga vårblommorna tar farväl för denna gången men nya dyker upp hela tiden – det är knappt jag hinner med. 

    Vita och blå sippor

Vitsipporna blommar i täta mattor och Blåsipporna hänger med fortfarande och hela trädgården är nu full av gula påskliljor som står i kontrollerad oordning som små buketter överallt och tulpanerna börjar slå ut, får se hur länge det dröjer innan rådjuren äter upp dem. Men min savann utanför är fylld av hjortar som kanske håller dem borta. Liknelsen med savann är inte så tokig det kunde lika gärna ha varit gnuer i väldiga flockar så många är de när de kommer ut för kvällsbete, ja de är där faktiskt mest hela dagen så oskygga har de blivit.

   Det lär finnas över tiotusen varianter av påsklilja här en gammaldags fylld form

    Pestskråpen blommar och bladen är på väg

Hattifnattarna, min beteckning på pestskråpen som breder ut sig i en tät matta på andra sidan krondiket, gör sig bra i solens sista strålar. 

   Julrosens blekgröna färg är bara en av många varianter

Julrosen blommar namnet till trots, vårens mångfald sveper förbi i närmast berusande fart – ut och njut sommaren är snart här!