Middag på Stendörren

Redan augusti, sommaren rusar fram, knappt har man hunnit förstå att det är sommar förrän den långsamt glider över mot höst. Säden mognar och jag har redan sett en tröska tugga runt,  nätterna är mörka och sommarnattens ljusa flämtning mot norrhimlen är borta, fåglarna har tystnat och börjat rikta blickarna söderut. Men man ska inte misströsta mycket trevligt återstår att göra, svampkorgarna kan fyllas och snart står kräftor på var mans bord och vi kan alltid glädja oss åt skolstarten – vi som inte skall dit.

    Kvällsutsikt från Aspnäset

Själv gläds jag åt en middag med vännerna på Stendörren. Vi talade om det tidigare på sommaren och nu är det dags. Jag tar med mig lite öl från Lästringe Ångbryggare – en ljus lätt sommarpilsner som vi tappade upp för några veckor sedan och till den avnjuter vi färskpotatis som Göran gräver upp direkt ur landet med skal så tunna att de faller av bara man tar i knölarna. Därtill serveras Abborre, filéerna paneras och stekes i smör och några borrar röker han hela. En svag ljummen vind drar genom trädgården där vi avnjuter det hela under en klar himmel. 

    Färskpotatis direkt ur landet

   Rökt abborre - en delikatess

    Göran och Karin - en skål för livets goda

Göran berättar om grabbarna som stal kon som står uppställd på kofärjan utanför naturrummet och hur de blev upptäckta. Efter en i sammanhanget högst lämplig tjurrusning släppte de bytet och kastade sig i en båt och drog sin ko(s). Nu står kossan åter på plats, fastbultad i botten på färjan till allas glädje och tjuvarnas förtret.

    Kon åter på plats

Solen har redan hunnit ner bakom trädridån och en viss svalka, höstens förebud, får oss att kliva in till en tidig natt. Men vi hinner med ett kvällsdopp i det varma skärgårdsvattnet.

    Soluppgång över fjärden, panorama...

   ...och tele

Nästa morgon kliver jag upp galet tidigt, något före tuppen, för att skåda solens återkomst. Terrängen är välbekant och jag går längs en gåsbetad väg mot udden varifrån soluppgången kan skådas i skydd av den gamla krogväggen vid stendörrens inlopp, det drar en frisk vind genom sundet trots den tidiga morgonen. 

   En häger lyfter med ett hest skri

    Den böjda tallen på näset

    Stendörrens egen bonzai en dvärgväxt tall bland klipporna

   Morgonsolen färgar allt rött, strand...

   ... och tall

Jag tar också en sväng kring båthuset och ut på udden där rönnbären glöder och alla sovande båtar vilar på sina spegelbilder i morgonljuset, endast gåsen är vaken. 

 

    Rönnbär och båtar

 

En stor flock med vitkindade gäss betar sig långsamt fram längs stranden kringsprugna av sädesärlor som vippande och trippande far fram med ungkullen och städar undan alla småkryp. Jag sätter mig i lä av roddsumpen där Vesa Jussila tog skydd med sina träfåglar för regnet som så oturligt valde marknadsdagen för sin entré. (Se detta inlägg 14 juli)

    Lite Grönslick blir en god frukost

 

   Efter maten putsning och vingslag

När man sitter stilla kommer djuren till en. Gässen var snart bara några meter ifrån mig ivrigt snaggande det redan korta gräset på grusplanen utanför båthuset och svalor och ärlor flögo omkring i denna havsnära idyll.

    Svalan vilar på bryggnocken

Vattnet kastade solkatter på bodgavlar och brygga och i viken fiskade en skarv och jag ska äta upp den hatt jag inte bar om det svall jag såg inte kom från en säl som tävlade med skarven om fisken. Det sades mig senare att säl förekom inne i viken även om de inte sett någon i år, men någon nytta ska man väl ha av att förekomma tuppen.

Svalornas kvittrande tjatter vid båthuset och vattnets kluckande mot brygga och båtar får nog räknas som kvalitetstid – att göra ingenting utom att låta sinnena ta in omgivningens diskreta ljud och doft bild hör väl sommaren till. En buskskvättas burriga unge slår till på en stolpe, Sädesärlan rinner förbi på trumpinnekvicka ben över gruset, surret av en förbipasserande insekt, gässens diskreta gackande och morgonsolens alltmer bländande ljus med näsan fylld av gatkamomillens doft – jag blir sittande en god stund.

    En ungärla löper gatlopp

Efter frukost far jag hem och ser en ormvråk helt höstlikt sväva omkring och passerar även de nästan torrlagda dammarna vid Grinda där alla fåglar trängs i den ena delen. Synd att de inte fylls med vatten så fåglarna kan utnyttja hela området, som det nu är står fågeltornet vid den del som inte har vatten och skådare göre sig knappast besvär. Synd på så rara ärtor.

    Ormvråken på jakt över åkrarna

    Det är knappt så djupt att gässen flyter

Ännu en upplevelsefylld morgon att lägga till minnets samlingar av sommaren 2011.