Mulet och plus 8 grader sängvärmen lockar till sovmorgon. Jag luftar ett öra i köksfönstret och hör sångsvanarna nere i blötan, i sanningens namn så är det mest motorvägen som hörs men vi människor har ju den förmågan att sålla våra sinnesintryck, något polisen är medveten om vid avläggandet av vittnesmål. Likaså är det ju framförallt de soliga dagarna vi minns från semestern.
Till slut stiger jag upp och tänder i spisen så morgonägget kan koka men kaffet får bryggaren ta hand om. Morgonen förflyter med näsan i datorn för att skyffla undan lite mejl mm.
Det duggregnar så jag bliver vid min läst i detta fall den stora datorn.
Men senare så lättar molnen motvilligt och solen gör genombrottsförsök, jag hämtar ved. Antti river en gammal lada på andra sidan Tystberga och det är bara att fylla bilen. Virke med spik i är inte min favorit, det blir mycket kjedjeslipning trots att jag kollar noga men spikarna är listiga och gömmer sig i det torra bjälkarna.
En lada går ur tiden
När jag senare kommit hem kommer grannens pojk Jakob upp och vi planerar årets naturrunda, man har ju ett ansvar för den uppväxande generationen så inte alla blir asfaltblommor. När vi står där så hörs ett bekant tipp tjipp eller hur man nu ska beskriva det, Rosenberg kan säkert ge råd. Från taket lyfter en långstjärtad fågel i guppande flykt – årets första sädesärla har anlänt tidsenligt, en försmak av sommar. Den häckar vid taknocken varje år – en kär gäst.
De första ärlorna håller ofta till i fjolårsgräset vid sjökanten
1 kommentar:
Så härligt det låter att tända i spisen på morgonen. Finns dock inget kaffe som smakar så gott som kokt på en vedspis!
Fint att du ser till att Jakob får ta del av alla dina spännande naturkunskaper. Försöker dagligen själv få barn att inse hur viktig naturen är för oss alla.
Såg en citronfjäril idag!
Kram Bittan
Skicka en kommentar