Ännu en resa söderut och jag stannar första gången vid Flygvapenmuseum i Linköping för en guidad visning. Massor med olika tidsåldrars flygplan väcker gamla minnen till liv. Flera av dem har jag byggt som plastmodeller och andra stod jag på skolgården i Sollentuna och såg flyga över. Tiden går fort och lämnar minnenas avgasrök att långsamt upplösas i glömskans tassemarker.
Andra minnen har nyligen hämtats upp från Östersjöns botten, den nerskjutna DC3:an som likt ett illa tilltygat pussel låg utspritt så som den hittades på havsbotten nu belyst med vattenfärgat ljus bakom glasväggar. En reminder från kalla krigets dagar, som helhet en riktigt bra utställning med minnesrum i 50, 60, 70, och 80-tals stil där nostalgin får fritt spelrum och slår an alla strängar – oj vad vi minns från olika tidsåldrar.
Next stop Ateljén i Väderstad hos Eva och Morgan.
Det är Eva som ska få det tvivelaktiga nöjet att lära mig mer om hur man rattar den här bloggen. Vi öppnar hårt och lyckas förändra hela layouten utan att komma tillbaka – nåja jag la inte ner någon större möda på just det. Där fanns hur mycket som helst att vrida och vända på och min första ambition var att sära på olika typer av inlägg så att maten kunde serveras för sig och mina naturbetraktelser för mig och förhoppningsvis flera andra. Så det blev lite ostrukturerat mekande med reglagen och bloggens utseende kommer framöver att förändras lite nu och då tills jag hittar en bra form.
Jag kommenterar Morgans akvarell och undrar varifrån den är, jag älskar den blå färgen i kombination med den roströda som jag får veta är brownmadder. Bilden är från Husavik en liten ort på norra Island som det visar sig att vi båda besökt - ibland är världen inte så stor som man tror eller så är det så att vi vinddrivna individer dras till de udda platserna - han för att fånga det roströda på ett fiskebåtsskrov och jag för att fånga det blå på världens största val. Han lyckades och jag inte - men det blir ett nytt försök i år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar