Fågelvår

De senaste dagarna har våren på sitt plötsliga sätt anmält sin ankomst. Snön spänner fortfarande sitt vita täcke över åkrarna, men i sydvända skogsgläntor har solen verkat och barmarken börjar breda ut sig. Snötäcket sjunker ihop och släpper taget om husgrunden där genast Vintergäcken tittar upp med sina gula ansikten, än så länge försiktigt kisande men några dagar till så kommer de att le i solen i gott sällskap av de första Snödropparna som har så brått att de knappt kan vänta på att snön ska smälta bort.

 

    Sångsvanparet flyger över

Jag tog fram skidorna – vilken paradox – just när föret så långsamt försvinner men de passar utmärkt för att ta sig ner på kärret där snön nu börjar visa blåa fläckar av fruset smältvatten och längst ut går ån öppen. Det blir grönvita spår i snösörjan på de våtaste ställena men jag ämnar mig längst ut för att se på de nyanlända Grågässen och Sångsvanarna som varit här en längre tid. De lyfter när jag kommer fram genom de sista videbuskagen och landar i säkerheten på andra sidan vattendraget. 

            De första vågästerna har anlänt

 

När jag passerade häromdan på vägen noterade jag en flock Grågäss som lyfte och såg strax efter orsaken – tre havsörnar satt på iskanten och spanade på den kringflygande middagen in spe. Oftast så klarar sig det tilltänkta bytet trots allt. Mellan videbuskagens snår ser jag spår efter de älgar som brukar våga sig ut och beta, spillningen ligger i små kontrastbruna högar lite överallt. Vårsolen bländar mot all den vita snön och luften är kristallklar – kan det bli bättre, jo förvisso om den kalla vårblåsten kunde sluta att tåra mina ögon men sådana futiliteter får man bortse ifrån en dag som denna.

          Tre havsörnar vilar på isen bland landande Grågäss

Idag på morgonen överraskades jag av en hackspett som klängde i kardborren jag låtit vara kvar under äppelträdet, mer för att Steglitserna gillar den även om de också nyttjar fröautomaten, men nu så fick jag för första gången här se den mindre Hackspetten leka Steglits, obetydligt större men lika skicklig på de tunna stänglarna. Jag har aldrig sett den förr, åtminstone inte här hemma så redan där fick denna dag en oväntad början. Mer skulle komma, när jag passerade dikets utlopp till våtmarken såg jag den första Tranan längst ut med en Sångsvan som bakgrund. De har i veckan rapporterats från Hornborgasjön liksom Sångsvanarna som anlänt till Tysslingen men dessa är mina fåglar och räknas på en annan skala. 

      Hägern står blickstilla på spaning efter den fisk som flytt

 

Vädret klarnade upp och kvällen kom med slösande solljus så vattnet borta vid Lövsund lockad till utfärd. Det vanliga utbudet av Sångsvan och änder låg där i den sjunkande solens sista strålar men tre Hägrar avtecknade sig i siluett mot den oranga vattenytan med fjolårsvassens svarta vertikaler som förgrund och bäst jag stod där vinglade den första vipan ner på blåisen bortom åkröken.

          Vårvassen en frostmorgon

Så mycket kan hända en dag i mars och i morgon lovar väderprognosen solsken så sängen väntar för en ny vårdag kommer att börja tidigt.